aclav Hamsic liknar en korsning av typisk mysgubbe och ett fryntligt skogstroll iförd ett par tumtjocka TV-fyrkantiga glasögon. Han är f d ordförande i Nezavisly Fyrtakt Klubb och tillika en av grundarna för 25 år sedan. Då dom redan på den tiden jobbade utåtriktat och hade täta kontakter med utlandet stoppades föreningens arbete efter några år av Tjeckoslovakiens ledning. Hårt arbete följde och senare kunde de så triumfatoriskt åter öppna sina träffar för västlänningar. Nu firade de alltså sitt 25-årsjubileum med att hålla sitt åttonde "International Four Stroke-rally".

Vaclav Hamsic med sin egenhändigt byggda "BMW". I princip allt är hembyggt, tanken är handknackad och motorn är hopbyggd av en EMV och Dnepr. Fuggarnas flänsar mot insugen var omsvetsade för att få rätt vinkel. /Svetsprestation)

Sekreteraren i klubben torrbryter på Jockes hoj.

Vi smattrade in på träffen under ett förblindande hällregn. Möttes genast av arrangörer och annat folk. Vi förklarade vilka vi var och var vi kom ifrån. Undret inträffade då jag slängde ur mig en fråga om det möjligtvis inte fanns någon "hytte" att sova i. (Redan under vårens mailkorrespondans hade det framgått att alla stugor sedan länge var bokade.) Så dröm om vår förvåning när Jiri svarade: "jodå, vi har faktiskt fått en stuga över".

Vi slog till direkt. Vaclav sade åt oss att packa av och sedan komma bort för inskrivning. Medan vi började installera oss kom fler ur arr-staben fram, Jiri slog upp ett par rejäla romhojtar till välkomstdrink. Efter att ha stuvat in prylarna gick vi och skrev in oss. Bjöds på Slivovic, fick program och anvisningar om campingens faciliteter.

När vi sedan gick runt och bekantade oss med träffen träffade vi många svenskar, danskar och engelsmän. Vad det gäller motorcyklar var det mest japs, BMWs, ett antal Guzzis och en försvinnande liten mängd britter. Sanningen att säga så ökade andelen engelska cyklar faktiskt med 100% när vi anlände. Där fanns, förutom vi, en dansk BSA-singel, en Nortonstånka (Tjeck) och en Hinckley-Trajja från Jönköping. Ganska intressant att få veta att Triumph är så gott som okänt i Tjeckien (desto mer egotripp för oss!).

Måndag morgon och på programmet stod en tripp till ett utomhusmuseum, typ Skansen. Då vi ännu hade kvar Gammeldansk så fortsatte regnet att strila. Därför gav vi helt enkelt fan i turen och somnade om. Desto mer tid över för att knalla runt och bekanta sig med folk. Det är ju mycket det som är träffars syfte; att möta människor från andra platser. Sen kan det faktiskt kvitta om de är från Tjeckien, Skottland eller Alvesta.

Yammies sanslösa japschopper. Extremt lång gaffel och extremt liten frambroms, långa pipor och garanterat fyrkantig framlykta. Gubbarna hade brakat ner från the Lake District

Ett par festliga figurer var Yammie och Billy uppe från Lake District, norra England. De åkte varsin extrem japanchopper - modell staket. Var polare sedan länge, båda med ett par äktenskap bakom sig. Och inte minst, båda försedda med en liten midjeväska runt magarna där de hade sin medicin. De formligen vräkte i sig blodförtunnande pille r, hjärtampuller och magsårsdämpande om vartannat.

Billy (närmast) och Yammie, två engelsmän med magväska och långgafflade japschoppers. Till höger Jocke på "vår" veranda.

Vi slog oss i slang med Yammie och Billy uppe vid friluftspuben på måndagskvällen. Allmänt party rådde och någonstans där i natten lovade jag att ordna ett svenskt lag till tisdagens forbollsturnering.

Så kom tisdagen med lekar, fotboll och stor middag i Hovezis stadshus. Efter en hel del strul lyckades vi få ihop ett Team Sweden, innehållande två tjecker som för en tid framöver gladeligen ville ståta som svenskar. Vi klev in på fotbollsplan, Jocke och Mankan iklädda regnställ, lattjade bort danskarna med 6-0 och var i final. Motståndare var Team Moto Guzzi och dom körde vi över med 7-1. Ölbacken var vår och Team Sweden var EM-mästare. Att Jocke sedan under lekövningarna plockade hem en hela Slivovic i grenen "kasta-tungt-föremål-långt (dvs Tatra kolv modell stor" är bara legio.